Butoh, Dramaten och löpning

Hos SU-EN i Almunge 20151006.

Hos SU-EN i Almunge 20151006.

Livet går inte i repris, det vet vi, och det är så en får leva. En vill leva. Jag ser till att maxa. Igår var det heldag hos SU-EN i Almunge för att podda om butoh, sedan bil hem för att löpa och hålla igång inför Frankfurt marathon 25 oktober. Och efter promenadmiddag (burgare i hand) gick vi på Shakespeares ”Trettondagsafton” Dramaten. Avslutade hemma med att se ”Stämning” med Klungan. Varför vila på hanen när man kan skjuta skott efter skott och ha kul? 

Trevlig höstvecka önskar jag er!

 

Annons

Klungan i dag och igår

Klungan ”På rätt sida om okej” 2014.

Såg ”På rätt sida om okej” på Södra teatern den 27 december. Och jag hjärtar Klungan, det gör jag (och många andra så de behöver ju inte oroa sig), men det var inget bett i denna föreställning även om de använde ljudet i lokalen på nya sätt…Öh. Skulle det vara grejen? Det var verkligen inte grejen eller något som verkade förhöjande. Gillat: att de oförtrutet fortsätter dansa till Birgitta Egerbladhs koreografi (eloge, det är fan inte många som kör modernt med sådan självklarhet). Men. Det hastades väl mycket, förlitades eventuellt på ljudsensationer och trots att kära personligheter dök upp, som Katla från Mammas nya kille och Ingen bor i skogen och outsidern från IBIS så lyfte det sällan på scen. Orsak? Ett tunnare material, en tröttare ensemble, en nådd platå innan de tar sig vidare och gör storverk igen. Som ”Se oss flyga över scenen i fruktansvärda hastigheter” där Släktenforskning är favvo eller ”Det är vi som är hemgiften”. Jag hyser stora förhoppningar men är lika rädd för att det kan vara slutet på Klungan-eran. Kanske går de vidare och åt olika håll. *rys* eller *mys*

Tills vidare kan vi gotta vidare i Klungan från förr: Thunder. Och i denna – Lars Stenberg från Assi domän aka professionell dansare!

 

Ledighetens händelser

Det är ju svinlite dans. Och rörelse öht. Och det är förkylning och sena nätter och ganska mycket socker och alkohol. Det är ledigt men kroppen tar nog mer stryk av det än något annat. Jag ska på Klungan imorgon den 27 december och se ”På rätt sida om okej”. Det blir super. Och sen ska jag på ”stop.play.rewind” den 2 januari. Det blir gr8. Sen är det en ”Rayamonda” som ska skrivas, baletten jag var på häromkvällen på Operan. Så det finns att göra. Men rörelsen i mig är ganska tam. Måste ändra på det när halsen slutar raspa och värka. Bästa medicinen? Sömn och lite mindre socker och sprit.