Ett par dagar i Köpenhamn förra veckan, denna danska smaragd, blev en tippad höjdare. Jag som så klart gillar staden ville göra nya upptäckter och besöka gammalt som var länge sedan sist.
– Hotellen. Axel Guldsmeden och Babette Guldsmeden är en boutiqe-kedja med balinestisk inredning, ekologisk inställning (produkter som mat – frukost/lunch/middag – och dryck) och gullig personal. Vi hade adderat frukost och spa och var inte missnöjda. Och helt magiskt blev vi än en gång oförhappandes uppgraderade i rum den första natten. Orsak: unknown. Säkert någon miss som de hanterade snyggt. Så från vanligt vackert rum till lyx: penthouset. Takvåning med bubbelpool och himmelsäng. Champagne på det. Och organiska majschips. Att det har hänt en gång tidigare, då på Grand hotel i Stockholm, då ett vanligt rum blev Nobelrummet kändes så overkligt att jag knappt trodde det skulle hända igen. Nu förväntar jag mig det framöver 😀
– Maten. Ekologisk frukost och sedan helt traditionell mat de flesta dagar. En kväll åt vi på The Studio (The Standard) och fick upplevelser utöver det vanliga. Några höjdpunkter: lammhjärta i sås av harsyra. Lokalt odlad späd purjolök, kokt och serverad med misokräm och algpuder. Norsk pilgrimsmussla strösslad med förgätmigej. Och min numera favoritfavorit: Kalvbräss. Helt oemotståndligt. Jag har ätit det tre gånger i mitt liv. Nu är jag fast. Vinpaketet valdes bort och istället bubblades det genom hela middagen. Vi avslutade med en diskussion om Kulturmannen och somnade ganska överens om att han liksom finansmannen och korvmannen finns. #nämenskämtåsido
– Dansen. Ett besök på Den Konglige Teater blev det. Och tillfället var att se sista föreställningen av modern balett i fyra delar av fyra koreografer, ”Take four” . Det tredje stycket rev mest och jag kommer skriva mer om det snart. Håll utkik och läs på om koreografen Sebastian Kloborg här.
– Sightseeingen. Skedde medelst lätt motordriven city-cykel, helt fab. Christiania som jag inte besökt på säkert tolv år betades av och där var det mesta sig likt. Kanske lugnare. Kanske grönare. Ännu mer miljöfokus. Fler hundar. Green light district är dock kvar och det ger lite av en magond känsla att gå där med de maskerade männen hovrandes…Annars stor charm. Därefter mot Havsfruen och väl där insåg jag att jag inte varit där tidigare. Något jag fått för mig. Louisiana i Humlebaek är för långt att cykla till så det blev tåg. En amerikansk utställare, 60-tal tror jag, Dorothy nånting var absolut mest intressant. Hon representeras av ett franskt galleri och henne ska vi ha koll på framöver.
Sammanfattat är Köpenhamn en pampig storstad som skickar ut vibbar av New York. Samma dag för hemresa var det dock Köpenhamn marathon vilket ledde till en ”död” stad pga alla avspärrningar. Marathon där #2016 känns dock inte omöjligt alls.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
tellaboutdance 